Frågar du mig är Strava den mest eleganta digitala innovationen sedan Gowalla och Dropbox.
Mer objektivt är Strava förmodligen den mest populära, framgångsrika och mest banbrytande digitala tjänst inom träning som sett dagens ljus sedan millennieskiftet. Strava har förändrat etiketten för cykling. Bekräftelsejunkies har fått något att leva för. Mängder av liv har förbättrats. Men jakten på nya KOM:s har också lett till ond bråd död.
Historien om Strava
Det var Michael Horvath och Mark Gainey, roddarkompisar på Harvard i slutet av åttiotalet, som tänkte ut grundkonceptet till Strava redan i mitten av nittotalet.
“För att bli motiverad som roddare är det otroligt viktigt att ha lagkamrater som du tränar med dag ut och dag in med, som pushar och driver dig till att nå din absoluta topp i vad du kan prestera. Det här är svårt att återskapa när du slutat med sporten” har Horvath sagt.
Horvath och Gainey bollade idéer om ett “digitalt omklädningsrum” där man kunde peppa varandra och ladda upp sin träningsdagbok och jämföra sig med andra. Även om du tränade själv skulle du inte känna dig ensam. Dock var GPS-tekniken alldeles för dyr och rudimentär i mitten av 90-talet. De båda vännerna lade idén på is och grundade istället Kana Software, ett kundkommunikationssystem som tre år senare börsnoterades, varvid Horvath och Gainey cashade ut och flyttade till New Hampshire respektive Silicon Valley.
I maj 2000 gjorde Clinton-administrationen GPS mer tillgängligt för privatpersoner och entrepenörer genom att förfina den tillgängliga precisionen från 50 till 3 meter. Samtidigt blev GPS-prylar allt billigare och började hitta en ny marknad hos cyklister och friluftsintresserade.
Dessutom slog social media igenom på bred front och det blev både enkelt och naturligt att digitalt dela personlig information (som bilder på kattungar). Horvarth och Gainey tog upp sin gamla idé igen.
Det var två saker som skiljde ut Strava från liknande tjänster redan från början. Man riktade in sig mot cyklister istället för löpare — “cyklister använde redan GPS-prylar” — och man lade på ett tydligt socialt lager som blivit kärnan i produkten.
Horvath: “Det kan vara personer du känner, eller kompisar som du har hittat via Strava. Om någon följer dig kommer de se den information du har lagt upp. Om du t.ex. tittar på min profil kommer du att se dig själv i förhållande till mig. Hur många gånger du i genomsnitt har cyklat de senaste fyra veckorna, totala antalet mil jag cyklat, och antalet cykeltimmar i år. Det ger dig en möjlighet att se om en person är mycket aktiv, ungefär lika aktiv, eller mindre aktiv än vad du själv är.”
Ett socialt lager på träningsdagböcker som Garmin Connect och Map My Ride känns kanske inte så revolutionerande. Det var det inte heller. Det som gjorde att Strava tog fart var att de nejlade designen redan från start och att de introducerade segment.
Segment
Strava sparar ner dina tider på vissa delar av populära rutter. Detta kallas för segment. Alla användare kan lägga till segment men de med flest cyklister har alltid högst prestige. Segmenten gör att du blir placerad på en leaderboard relativt alla andra som cyklat samma sträcka. Det kan vara en klättring, en sprint eller en nedförskörning.
Genom att se din relativa tid skapar det motivation: Kan jag bli bättre relativt min egna tid? Bäst i min ålders- eller viktklass? Eller bäst av alla och bli en KOM/QOM (KOM står för King Of the Mountain, QOM står för Queen Of the Mountain)? Att träna kan vara ensamt. Du kan behöva något att sträva efter.
Sidospår: Ordet “Strava” kommer från det svenska verbetsträva. Horvath spenderade sina första sex år i Sverige och är enligt sin LinkedIn-profil svensktalande.
Segmenten blev en succé direkt.
Hur funkar det?
Strava fungerar ungefär som de flesta stora träningsportaler som Garmin Connect och Suuntos Movescount. Den stora skillnaden är att du kan ladda upp data från en mängd olika enheter. Cykeldatorer och GPS-prylar från Garmin (och en del andra tillverkare) synkar automatiskt via USB eller bluetooth. Webbtjänsten CopyMySports är ännu smidigare då den synkar automatisk från Garmin Connect till Strava. Du behöver inte ens koppla in manicken via USB om du redan laddat upp din träning.
Ännu bättre är Tapiriik som synkar dina aktiviteter på RunKeeper, Strava, Garmin Connect, Endomondo, Trainerroad, etc. Dessutom sparar den ner dina aktiviteters GPX-filer till din Dropbox. Manuell synkning är gratis och autosynkning kostar beskedliga 2 dollar per år.
En hel del andra appar och träningsprylar har börjat stödja uppladdning direkt till Strava.
Appen
Har man ingen GPS-klocka, cykeldator eller annan träningspryl går det bra att ladda ner Strava-appen som finns till iOS och Android och använda den som GPS-tracker. Du kan också koppla ihop appen med bluetooth-prylar för mätning av kadens och puls. Appen har stöd för ANT+ men det kan krävas en adapter till din telefon ifall den inte har inbyggt stöd för ANT+.
Själva appen består av två delar: spåra din träning och analysera den i efterhand. Det är enkelt att börja spåra, gränsnittet är verkligen intuitivt och elegant in i minsta detalj. Det märks att de som designar upplevelsen också är del av målgruppen.
När det gäller GPS-spårningen är det några saker som kan förbättras: touchytorna för de tre tabbarna där man växlar mellan spårningsdata, karta och segment är för små, speciellt i blött väder. En annan sak som är riktigt underligt att man inte redan fixat är live-display av kadens om man har parat ihop en kadensensor med appen. I stora siffror. Möjlighet att själv ställa in vissa fält borde också ligga i backloggen.
Bortsett från detta fungerar spårningen bra och i linje med vad man kan förvänta sig av spårning med telefon. Tre-fyra gånger (av 350) har jag råkat ut för att spårningen avslutats av misstag. Ytterligare en gång har jag råkat ut för att auto-pause hakat upp sig och att spårningen inte startat igen. Ett par gånger har den bluetoothinkopplade pulsmätaren slutat fungera. Ett stort plus är att batteritiden är riktigt bra, jag har behövt komplettera med extrabatterier enbart på riktigt långa rutter efter upp mot 6–7 timmar.
När man är färdig med aktiviteten laddas den upp direkt via appen, och här kan man välja om den ska vara privat eller tillgänglig för alla. När du laddar upp går Strava igenom vilka segment du har passerat under turen och man får utmärkelser om man hamnar topp 10 på leaderboarden (under året) eller gör en av sina tre bästa tider på segmentet.
Stravas community
Den bästa delen med Strava är communityt och mängden användare. Företaget har aldrig gått ut med hur många aktiva användare man har, enbart ganska diffusa tillväxtsiffor. Enligt Horvath var tillväxten 1500% under 2009 och har sedan dess legat på mellan 800 och 1000%. Kollar man på det högsta användar-id:t så ligger det numera på över 7,5 miljoner.
Så chansen är ganska stor att du redan känner en kompis eller kollega på Strava som du kan börja följa och på så sätt jämföra dina stats, få tips på rutter och träna för att slå.
Och om dina Facebook-kompisar har tröttnat på att du spammar dem med träningsrundor så kommer du alltid hitta en virtuell Stravakompis som är intresserad av hur bra eller dåligt du presterar på segmenten.
En annan communityfunktionalitet är utmaningar. Utmaningar kan vara av olika slag: hur långt kan du cykla en månad, klättra 5000 höjdmeter under två veckor, hur snabbt kan du cykla 20 km, etc. Man kan se vilka som klarat av utmaningarna och vilka som har lyckats bäst, också det i form av leaderboards. För vissa utmaningar — som den populära Gran Fondo-utmaningen som finns för de flesta månader — finns det ytterligare en catch. Du FÅR köpa en exklusiv cykeltröja om du klarat av utmaningen. Inte billigt. Men nördigt. Och såklart perfekt för att påminna träningskompisarna att du lyckats bättre än dem.
Man kan också skapa klubbar i Strava. Klubbarna är hittills styvmoderligt behandlade och känslan är att de inte används i den utsträckning som de har potential till. Här hittar man leaderboards på veckobasis, något som för övrigt borde vara kustomiserbart. Man har också möjlighet att skapa events inom gruppen, t.ex. träningsrundor. Här borde man kunna skapa utmaningar inom gruppen men också ha möjlighet att se segment som gruppen har som favoriter. Man borde också kunna sätta mål för hela gruppen om man t.ex. tränar tillsammans för ett lopp eller en längre cykelresa.
Premiumversionen
Strava är en s.k. fremiumprodukt där man får väldigt mycket gratis men genom att betala 40 kr i månaden så låser du upp ytterligare funktionalitet. Bl.a. kan man då sätta mål för segment och filtrera leaderboards efter ålder, kön och vikt. Vidare får man tillgång till instruktionsfilmer och träningsupplägg. Kul men inte jätteanvändbart.
Betydligt roligare är realtidsinformation för segment när man är ute och rullar. Telefonen säger till när du påbörjat ett segment, din tid halvvägs samt resultatet när segmentet är slut. Vill man ta det här ett ytterligare steg kan man köpa tredjepartsprodukten Cliiimb som även ger dig visuell feedback inne i dina cykelglasögon hur du ligger till. Som hittat för 199 dollar.
En annan premiumfunktionalitet är din personliga heatmap. Här kan du generera kartor över var du cyklat eller sprungit och hur ofta på varje ställe. Förutom att det är kul för oss som gillar kartor är det också ganska användbart för att upptäcka nya rutter och platser där man inte varit förut. Vill man inte betala för Stravas heatmap finns det hack på detta, dock inte lite snygga.
Min heatmap för cykling 2014Rutter
Med hjälp av Stravas ruttplanerare kan man skapa GPX-filer för löpning eller cykling. Dessa rutter kan man sedan föra över till sin GPS-enhet eller använda direkt i appen. Det första är att föredra då Stravas kartfunktionalitet i appen är väldigt begränsad och saknar både autopanorering och kartpassning efter rutt istället för norr.
Med hjälp av inställningar som “popularitet” och “minska höjdmeter” kan du ganska snabbt “automatiskt” hitta bra rutter för nya områden genom att ange start- bryt- och slutpunkter. Men det är såklart roligare att själv laborera med olika sträckningar.
Exempel på hur man lägger rutter för landsvägscykling
När man planerar rutter för landsvägscykling anger man helt enkelt var rutten börjar och var nästa punkt i rutten ska vara. Strava räknar då ut vilken väg man borde ta och justerar efter de vägar och cykelvägar som finns på kartan. Sedan kan man dra och ändra om man inte är nöjd med förslaget.
En riktigt bra feature när man lägger MTB-rutter är att man genom att slå på “global heatmap” kan få Strava att plotta ut rutter efter var andra har åkt — även om det ine är på vägar eller cykelbanor. Oerhört smidigt jämfört med att googla upp GPX-filer med tveksamma resultat.
Genom att slå på “global heatmap” kan man se vilka rutter som andra cyklister och löpare väljer. Det här är särskilt användbart när det gäller MTB. Breda röda streck mitt i skogen indikerar på bra single track-spår.
Ruttdelen av Strava är underskattad och inte riktigt upptäckt. Det som behöver fixas till är möjligheten att upptäcka rutter bättre samt fixa de buggar som gör att webbläsaren låser sig när man håller på att planera en rutt.
Strava-hacks
Digital Epo
Ge dig själv en lite skjuts genom att ladda upp dinna GPX- eller TCX-filer till Digitalepo.com innan du lägger till dem på Strava. Du kan själv välja hur många procent snabbare du vill “juice your ride”. Eller gå hela vägen och stjäl alla KOMs och QOMs i närheten. Det är du värd!
Veloviewer
Veloviewer ger dig pimpade stats på ett sätt som Strava valt bort då de satsat mer på elegans och enkelhet i gränssnittet. Man kan säga att Veloviewer är motsatsen. All möjlig data som går att få ut av Strava hittar man här: 3D-visualisering av rutter, maxhastighet per 100/meter, vilka rivaler du har för vissa segment samt en lam e-postsignatur för möjlighet till extra skryt.
3D-visualisering av en rutt runt på Södermalm i Stockholm
SNAP — Strava Needs A Polish
Med SNAP kan du justera din plottade rutt ifall den har blivit fel p.g.a. risig GPS-signal. Framförallt användbart när GPS-trackern buggat och missat punkter på vägen och Strava på så sätt inte kan associera din aktivitet med segment som är viktiga för dig. Man anger URL:en till sin aktivitet och sedan har man möjlighet att justera GPS-spåret efter gator och cykelbanor. Sedan är det bara att spara ner filen och ladda upp till Strava igen. Men glöm inte att ta bort den gamla aktiviteten.
Genom att dra den blåa linjen efter gator längs din rutt kan du fixa tillditt GPS-spår
Kritik mot Strava
Integritet
Strava är främst designat för cyklister och löpare som är tävlingsinriktade och vill jämföra sig med andra. Men det finns också användare som tilltalas av enkelheten och elegansen i designen och som använder Strava för att logga sin träning framför att använda de sociala delarna.
För dessa användare är det alldeles för otydligt vid registrering att data kommer delas till andra personer. Säg att du installerar appen, gör inga inställnignar och sedan spårar du din cykeltur till jobbet och kallar den för “Till jobbet”. Det är ganska mycket information du delar om var du bor och var du jobbar.
Samtidigt är det för svårt att hitta till hur man byter till utökad integritetsnivå under inställningar. Framförallt är det konstigt att man inte kan göra dessa inställningar direkt i appen. Det ska dock sägas att Strava har en ganska neat feature där du kan lägga till platser — som hem och jobb — som kommer döljas från dina uppladdningar. Det gäller bara att hitta till den.
Öppenhet
En annan kritik som lyfts är att Strava är för dåliga att ta hand om det utvecklarcommunity som bygger tjänster på API:et. Rimligen borde all personlig data som användare laddar upp (och väljer att dela till tredjepartsappar) vara fri och lättillgänglig dels för den som laddat upp den men också för de som vill bygga tjänster på den. Företag som verkar på denna fortfarande ganska omogna marknad borde vara transparenta och öppna hela vägen. Marknaden bör avgöra vem som gör bäst tjänster, inte vem som har låst in mest data och byggt högst barriärer för att flytta den.
Numera är API:et öppet för “general availability” men det var först efter hård kritik för att man handplockade tjänster att samarbeta med som man öppnade upp igen. Fortfarande gäller att man inte får “bygga något som ökar konkurrensen” eller “replikerar Strava-funktionalitet”.
Antisocialt beteende
Spelmekanismerna i Strava beskylls för att ha ändrat på cyklingetiketten i grunden. Det som förut var oskrivna regler åsidosätts i jakten på QOM:s, KOM:s och att slå egna segmentrekord.
Then I found Strava. Or maybe Strava found me. It was fate. My birth rite. My destiny. Now I am a king.
Vanliga träningsrundor med kompisar och i cykelklubbar blir nu jakt på att klättra i leaderboards. Eftersom de virtuella startpunkterna för de mest prestigfulla segmenten blir allt mer kända är det inte ovanligt med hastiga tempoökningar utan förvarning för de oinsatta.
Smarta stravacyklister lägger sig medvetet längst bak i klungan när ett nytt segment, gärna en klättring, börjar. För att sedan avsluta segmentet längst fram. Det kallas för stravasniping.
Som de flesta andra andra nya innovationer med spelmekanismer Strava framkallar beroende. Som någon skrev på ett forum för mountainbikecyklister:
“I used to ride around aimlessly thru the woods, with no purpose. No direction. Then I found Strava. Or maybe Strava found me. It was fate. My birth rite. My destiny. Now I am a king. I ride my wheeled throne through my kingdom. Sometimes I wave to the peasants as I pass.”
Om Kim Flints död
Kim Flint var en 41-årig ingenjör som dog när han försökte ta tillbaka sin KOM för ett segment i en brant nedförsbacke utanför Berkerley Hills i Kalifornien. Han körde snabbare än hastighetsbegränsningarna, på fel sida vägen och kraschade med en SUV.
De flesta är överens om att Flint blivit beroende av Strava och jakten på att toppa segmentens leaderboards. Två veckor innan den tragiska olyckan tweetade han: “49.3mph, on a bike. How I find religion on Sunday morning.” Omräknat motsvarar 49.3 mph 80 km/h.
Flints familj stämde Strava efter dödsfallet och menade att företaget:
- Undlåtit att varna användare i KOM-utmaningar där vägarna är olämpliga för att cykla fort.
- Inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att KOM-utmaningar ägde rum på säkra vägar samt
- Uppmuntrat farligt beteende.
Flints föräldrar menade: “Vår son hade aldrig ägnat sig åt att åka snabbt i utförsbackar vid South Park, eller någon annanstans, om han aldrig upptäckt Strava”.
Strava fälldes aldrig — “cykling innebär en antagen risk” — men har sedan dess försökt att förbättra kommunikationen kring risker. Man kan numera flagga segment som “farliga” varvid leaderboards döljs som standard för alla användare. Strava har också satt upp fem riktlinjer för communityt. Som givetvis paroderades på snabbt.
Läs hela historien om Kim Flint på Bicycling.com. Långläsning men rekommenderas varmt.
Stravas framtid
Det är rimligt att anta att Stravas tillväxt har planat ut under 2014. Själva hävdar de att man har aktiva atleter i 221 länder (det finns bara 206 länder) men är ganska hemliga med sina siffror. Men vi kan anta och räkna.
Tittar man på vad cykelmarknaden i USA omsätter per år ($6 miljarder) och antar att 20% av marknaden är riktad mot seriösa cyklister ger det oss $1,2 miljarder. Vidare kan vi anta att en seriös cyklist spenderar $1,500 per år vilket ger oss knappt en miljon seriösa cyklister. Marknaden i USA är ungefär lika stor som Europa så vi kan då dubbla antalet cyklister.
Om man kikar på Stravas användar-ID:n så är det rimligt att tro att Strava har 3–4 miljoner aktiva användare. Säg att 70% av dessa är cyklister och resten är löpare. Det ger oss 2–3 miljoner cyklister. Då blir det ännu rimligare att tro att tillväxten mattats av.
Det har ryktas om att man vill bli uppköpta av Garmin eller någon annan stor hårdvarutillverkare men det har man själva förnekat i flera intervjuer. Garmin är ett mycket mer ingenjörsdrivet företag jämfört med Strava som har sin starka UX-inriktning i sitt DNA. Så det är högst tveksamt om dessa kulturer skulle lira bra tillsammans.
2012 sade Horvath att en potentiell uppköpare måste “komma från mediasektorn och redan göra affärer online, som Facebook eller Google. […] Det kommer inte bli Garmin eller någon aktör från cykel- eller löpningsområdet”
I samma intervju menade Horvath att “90% av intäkterna kommer, och kommer komma från, premiumprenumerationer.” Vi kan räkna lite på det. Ungefär tre procent av användarna är idag premiumanvändare. Om man uppskattar aktiva användare till 4 miljoner innebär det årliga intäkter på $7,200,000.
Vidare har man börjat sälja sin stora data till städer och delstater som vill använda den till att planera framkomlighet. Oregon var först ut i våras och ska enligt uppgift betala $20,000 årligen för att få använda datan.
Även om fler städer börjat köpa denna data är har Strava rimligtvis långt kvar till att visa svarta siffror, även om målet varit att vara lönsamma andra kvartalet 2015. I oktober tog man också in $18,5 miljoner i en fjärde finansieringsrunda “för att växa internationellt”.
Framtiden och lönsamheten är oviss för Strava. Men en sak är säker, man har skakat om cykelbranschen.
Detta inlägg publicerades ursprungligen på valtech.se 12 januari 2015.