Publicerad: Text: Daniel Hansson Lästid: 8 min

SXSW i retrospektiv

Bild av Davidlohr Bueso under CC-BY 2.0

Om fem timmar börjar SXSW-festivalen. Det som nu har blivit ett monster — om än ett fantastiskt monster — började med några hundra deltagare och en handful paneler på Hyatt Austin 1994. Vi minns tre ögonblick.

1995: Todd Rundgren dödar CD-ROM:en

Det känns som en evighet men interactivedelen av SXSW hade sina rötter i Austinområdets CD-ROM-scen. Ja, det låter inte riktigt klokt. Alla trodde att CD-ROM var det nästa stora och i många av de allra första panelerna satt lokala multimedia-producenter som gjorde animerade serier och interaktiva spel i Macromedia Director och skriptade Lingo. Åt Apple!

Och under några år var det just det. Hett. Panelerna hade titlar likt “International Standards for Multimedia” och, lite mer progressivt, “Net Surfing: Web Browsing”.

1995 var Todd Rundgren en av keynote-talarna. I vad som har beskrivits som “ett rum fullt med människor direkt från The Revenge of the Nerds” — och framför en publik som livnärde sig på att skapa innehåll till just CD-ROM:s — menade Todd att CD-ROM:en var död. Allt kommer flytta till webben. Musiken kommer placeras på servrar. CD-ROM-tiden är förbi.

Det blev tyst. Så tyst att vårfåglarna kring Ladybird Lake hördes hela vägen till Hyatt Austin. Ett kvitter av en ny tid. Och sedan såg ingen tillbaka.

2008: Mark Zuckerberg blir grillad

På något sätt lyckades organisationen bakom SXSW locka Mark Zuckerberg till en keynote-intervju 2008. Mark hade aldrig besökt SXSW innan. Inte visat sig framför de som hade koll. Kidsen. Det var första gången som branschen skulle lära känna Mark, vd för det viktigaste företaget.

Helt överfullt. Tusentals i Ballroom A. Mängder som inte kommer in. Fans som vill att Facebook ska fungera och strunta i att censurera inlägg och göra det enklare att ha koll på sin integritet. Är Mark rätt person att leda det här projektet i mål? En college-drop out?

Massa frågor och en ovanlig möjlighet att få svar på just dessa frågor. Det pumpades house i högtalarna och människorna längst fram dansade på stolarna.

Intervjun gjordes av Sarah Lacy. Första 15 minuterna var ren bullshit. Publiken ville ha svar på utvecklingsfrågor medan Lacy envisades med att prata om affärer. Lacy grillade Zuckenberg och försökte sätta dit honom. Såklart blev det tuffa frågor om integritet. Publiken börjar vända sig mot Zuckenberg. De gillade inte hand attityd. Sen blev det konstigt.

Folk började skrika om att ställa riktiga frågor. Man började bua, ställa egna frågor. Twitter gick bananas. Åskådarna i rummet kollade Twitter. Zuckenberg och Lacy hade inte koll på Twitter. I själva verket var det Twitter som fick åskådarna att vända sig mot personerna på scenen. Det var första gången i historien som åskådarna organiserade sig genom sociala medier.

Konferenser skulle aldrig bli som de var förut.

2010: The Great Check-in Smackdown

Det var året då epitetet rockstjärna inte längre var reserverat för just rockstjärnor. Det var året då techstjärmor slog igenom med full kraft. Det var den bördiga sonen vs New York. Det var konst och elegans vs social geobriljans. Och till sist handlade det om siffror att visa upp för VC:s och TechCrunchs redaktion. Antal incheckningar. Det var Williams vs Crowley. Gowalla vs. Foursquare.

Egentligen lanserades bägge tjänsterna, oberoende av varandra, redan under SXSW 2009 och den stora skillnaden var att Foursquare redan från början hade ett social lager medan Gowalla mer handlade om en soloupplevelse och sportade tydliga spelmekanismer.

Och när Gowalla var så rasande elegant kämpade Foursquare med gråa ikoner och interaktionsdesign som platsat bland CD-ROM-kidsen 1994.

Kom SXSW 2010. Alla techtidningar med självaktning hade täckt rivaliteten och felaktigt beskrivit den som bitter. Förklarade att vi var redo för ett make-or-break-moment. Foursquare målade upp sin dodgeball-plan utanför Austin Convention Center och kastade en hiphopfest — ovanligt för Austin. Gowalla kontrade med en legendarisk tiki-fest på The Belmont. Och kanske var det här det peakade. The great check in smackdown.

Det visar sig snart att de sociala funktionerna i Foursquare — och mängden användare — var alltför starka för Gowalla. Som någon skrev: “Vi använde Foursquare hela tiden under SXSW. Var är alla? Driskill? Då drar vi dit. Men de och de checkade in där. Då drar vi dit. Det är säkert en bättre fest!”. Ingen undrade vilka rara Gowalla-items du plockat. Social eats gamification for breakfast.

Även om Gowalla vann SXSW:s Best Mobile Website Award framför Foursquare så hade man redan förlorat.

Det kommer aldrig va över

Om fem timmar börjar SXSW igen. Våren kryper närmare. Ladybird-fåglarna letar sig upp till vårt snuskigt dyra hyrda hus på Castle Hill. Det är dags att komma närmare. Att känna sig oslagbar. Att älska sitt yrke, sin bransch och sina kollegor.

SXSW, mon amour. För mig kommer du aldrig va över.


Detta inlägg publicerades ursprungligen på valtech.se 7 mars 2014